Jag är naturfotograf, inte till mitt yrke men i själ och hjärta.

Jag bor i Tyresö med närhet till både skärgården och skogarna. Inte minst Tyresta Nationalpark. Att få vistas ute i naturen, gärna helt själv, är viktigt för mig. Jag ÄR i naturen. I bland får jag uppleva saker som jag aldrig glömmer, även om det inte hamnar på bild. Händelser som berikar mitt liv. 

​

Jag minns till exempel en tidig vårmorgon då jag satt i ett litet gömsle vid ett kärr och fotograferade sångsvan som höll på att ordna sitt rede. En stund var det alldeles lugnt och jag tog mig en kopp kaffe. Plötsligt prasslade det till på marken och en skogsmus kom fram ur ett litet hål. Den svirrade och nosade omkring tills den kom fram till min ena fot. Där stannade den och verkade fundera över vad den hade framför sig. Så tittade den upp mot mitt ansikte, klättrade över foten och fortsatte leta efter mat.

​

Man vill ju gärna tro att musen förstod att jag bara var en snäll naturfotograf och inte något att vara rädd för. Att något sorts samförstånd hade infunnit sig. Men kanske var det att jag satt alldeles stilla som var det viktigaste. Ett bra knep att få se vilda djur i skogen är att använda "stubbtricket"

​

Stubbtricket är enkelt förklarat, sitt tyst och stilla ...länge. Det behöver naturligtvis inte vara på just en stubbe. Viktigare är att du sitter med vinden emot dig, att du är tillräckligt varmt klädd, kanske till och med sitter och kurar i en sovsäck, och att du kan njuta av att vara där. Om det blir fråga om tålamod så tröttnar du säkert alldeles för tidigt. I en sådan situation kan du med lite tur få vara med om att en tofsmes sätter sig på mösskärmen, böjer sig ner och tittar dig rakt in i ögonen från 4 centimeters håll.